vader.medianewsonline.com
(tidigare vader.info.se)
FAQ
|
1. Allmänt om webbplatsen
Hur föddes webbplatsen och vad är syftet?
Meteorologer får ofta kritik för att väderprognoser inte slår in.Syftet är att utmana andra vädertjänster i tillförlitlighet.
Tack vare internet och ett brinnande intresse finns den möjligheten.
Förlagan startade redan 1999. I början publicerades inga egna prognoser,
utan det kom något senare. Under några år hette webbplatsen "Millennium väder"
och var en del av webbportalen Millennium, som sedan många år tillbaka
är nedlagd. Under 2000-talet kallades den vader.info.se. Tyvärr fick inte
webbadressen behållas. Vid årskiftet till 2018 blev det istället
vader.medianewsonline.com.
Vårt syfte är att dygnet runt och året om erbjuda kostnadsfri
väderinformation och prognoser till alla internetanvändare,
såväl genuint väderintresserade som folk i största allmänhet.
Webbplatsen ska vara tydlig och lätt att använda, men samtidigt
informativ och korrekt. Meningen är att man oavsett förkunskaper
ska kunna förstå vad innehållet är till för och hur man tolkar det.
Förmodligen blir det roligare att besöka webbplatsen då.
Tanken är inte att alla måste ta del av alla funktioner,
utan att man ska kunna upptäcka och hitta sina favoriter
eller använda olika funktioner från tillfälle till tillfälle.
Vi har kommit en bit på väg, men kan alltid bli bättre.
Den långa erfarenheten har betytt mycket.
Sedan starten har utvecklingen av sidan ständigt gått
framåt. Vi är dock aldrig riktigt nöjda, utan siktar på
att fortsätta utvecklas i många år.
Varför ska jag välja webbplatsen i stället för andra vädersajter?
Vi har ingen påkostad webbplats, inga lokala prognoser för 1000-tals världsorter,inga meteorologer i tv, radio och tidningar. I en tid då väderprognoser blir allt
mer automatiserade och vädersidorna allt mer lika varandra strävar vi efter att
gå i motsatt riktning. Vi vill kännas lite personligare, fokusera på prognosernas
kvalitet och gärna kombinera nytta med nöje och erbjuda praktiska vädertjänster
och länkar som många andra vädersajter saknar. Vi vill skapa bredd utan att det blir
rörigt eller svårbegripligt. Vi tvingar ingen att välja bort andra vädersajter för vår,
men varför inte besöka flera? Kanske jämföra olika eller välja efter behov för stunden.
Hur drivs webbplatsen?
Sedan starten drivs vädersidan ideellt i privat regi och som ett fritidsintresse.Vi har inga superdatorer, kända medieprofiler, avancerad mätutrustning eller
lönekontrakt. All programmering sker för hand, utan hjälp av någon webbeditor.
Hur är det möjligt att erbjuda så mycket väderinformation gratis?
Det finns en uppsjö med företag som erbjuder kostnadsfri väderinformation avolika slag. Dessa livnär sig ofta på reklamintäkter och andra produkter/tjänster som
är avgiftsbelagda. Kortfattat kan man säga att dessa företag gör det dyra och tunga
grovjobbet, medan vi kan fokusera på annat, som att producera väderprognoser.
Varför förekommer det flera olika språk på webbplatsen
och varför beskrivs inte funktionerna bättre på webbplatsen?
Vi själva använder svenska som språk. Tjänster från annonsörer kan däremot helt eller delvisvara på andra språk, oftast engelska. Det innebär att exempelvis veckodagsförkortningar
kan vara på engelska och datumformat enligt annan standard. Vi översätter vissa delar,
men har ingen möjlighet att översätta allt och att erbjuda detaljerad beskrivning till varje enskild
funktion är tidskrävande. Är det något du inte förstår kan du ta hjälp av en kostnadsfri översättningstjänst
som Google översätt (https://translate.google.se/). Vi väljer svenska som språk när
leverantören erbjuder det och särskilt svenska måttenheter. Ofta går det att få mer
information på svenska eller engelska genom att peka på en bild med muspekaren.
Förekommer det reklam på sajten?
Vi har ingen egen reklam som vi får pengar för och vill heller inte ha en reklamtungwebbplats. Men eftersom webbplatsen drivs kostnadsfritt kan det förekomma viss reklam.
Vi kan inte påverka reklam från utomstående driftansvariga eller annonsörer.
Om det kommer upp störande reklam som ligger i vägen och som inte går att klicka bort
kan du testa att ladda sidan på nytt. Förhoppningsvis försvinner den då.
2. Väderprognoserna på webbplatsen
Varifrån kommer prognoserna på webbplatsen?
Den lokala veckoprognosen för östra Svealand och tillhörandevädersymboler är egenproducerade. Bli därför inte förvånad
om våra prognoser inte överensstämmer med andra prognoser.
Hur skiljer sig prognoserna på webbplatsen från många andra?
Våra prognoser skapas och uppdateras alltid manuellt.Vi följer i viss utsträckning upp våra prognoser och gör
eventuella korrigeringar vid behov.
Vi erbjuder veckoprognoser (alltid måndag till söndag) istället
för exempelvis traditionella fem- eller sjudygnsprognoser.
Vi erbjuder sedan flera år tillbaka även utsikter för nästkommande dagar.
Dessa utsikter kan ge en fingervisning om det kommande vädret, men ska
aldrig jämföras med veckoprognoserna. Det är alltid veckoprognosen som
prioriteras på webbplatsen.
Hur görs prognoserna?
När prognoserna sammanställs används observationer och utvaldadatamodeller från andra länder. Därefter görs vissa sporadiska
uppföljningar för att kunna förbättra framtida prognoser.
Vilken tid på dygnet avser prognosen?
Från ca 06.00 till ca 24.00 lokal svensk tid om inte annat anges.Vi producerar i regel inga nattprognoser (med undantag för
specialprognoser vid t.ex. nyår).
Vilket klockslag avser temperaturangivelserna i prognosen?
De angivna temperaturerna i texten anger (om inget annat anges) maxtemperaturunder dagen, vilket vanligen infaller någon gång mellan kl 13 och 16 på em,
lite beroende på årstid. Vid enstaka tillfällen är det varmare under exempelvis
kvällen än på dagen. Detta brukar då anges i texten.
Varför står det då "på dagen" eller "på em" efter temperaturangivelsen?
Det anger när maxtemperaturen väntas. Ibland det kan vara märkbart svalare/kallareeller varmare under exempelvis morgonen, förmiddagen eller kvällen än just på dagen.
Tillägget "på em" avser eftermiddag mellan lunchtid (mitt på dagen) och kväll.
När uppdateras prognoserna?
Våra prognoser uppdateras vid behov och i mån av tid.Förhoppningen är att veckoprognoserna ska uppdateras någon
gång mellan söndag kväll och måndag morgon. Eftersom faktorer
som tidsbrist, tekniska problem och ren glömska kan ställa till det,
finns inga garantier för att den alltid uppdateras enligt planerna.
Skulle inte veckoprognosen vara uppdaterad kan du titta in några
timmar senare eller nästa dag. Det står alltid angivet vilket
datum prognosen senast är uppdaterad och vilken vecka den avser.
I undantagsfall kan den även uppdateras flera gånger samma dag,
även om det inte framgår i skrift.
Försämras inte prognoserna då de inte
uppdateras flera gånger om dagen?
Inte nödvändigtvis. Det beror på rådande väderläge.Vid ett låst väderläge (t.ex. vid stabilt högtryck)
behöver progroserna vanligtvis inte uppdateras särskilt ofta.
Vi försöker att ständigt hålla koll på vädret och prognosutvecklingen,
även när prognosen inte uppdateras. Att den inte är nyuppdaterad
behöver alltså inte innebära att den är inaktuell eller opålitlig.
Varför är prognoserna på webbplatsen svävande ibland?
Det kan exempelvis stå "troligen", "möjligen", "risk för", "osäker prognos" och"lokalt kan det...". Det är svårt att utifrån underlaget säkert fastställa exempelvis
lokala avvikelser. När prognoserna är osäkra vill vi helt enkelt vara ärliga
att påpeka det. Vi har ingen vinning i lura någon, låtsas eller hålla något hemligt.
Hur tillförlitliga är prognoserna?
I dagsläget går det inte att göra 100% tillförlitliga väderprognoser.Vi för ingen statistik över våra prognoser, men har som mål
att ge tillförlitligare prognoser än andra vädersajter.
Som riktlinje har SMHI:s endygnsprognoser i genomsnitt ca 85%
tillförlitlighet och deras femdygnsprognoser ca 70%*.
Du får gärna själv avgöra hur vi lyckas.
*uppgifterna kommer från SMHI:s webbplats 2009
SMHI = Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Kan ni inte göra prognoser för andra delar av Sverige?
Tyvärr, oftast inte. Detta på grund av bristande resurser.Vid större sportevenemang (OS, VM, EM) och liknande kan vi
ibland göra undantag för andra platser i Sverige eller världen.
Varför innehåller inte prognoserna information
om t.ex. vindriktning/-hastighet eller nederbördsmängder?
Den typen av prognoser är svåra att göra och kräver mycket tidoch resurser. För den typen av detaljerade prognoser hänvisar vi
till väderannonser på sidan eller andra vädertjänster. Om det är
risk för exempelvis storm eller kraftig nederbörd kan det nämnas.
Men för officiella vädervarningar hänvisar vi till andra källor.
Vi använder ingen speciell definition av "blåsigt" eller
"stora nederbördsmängder". "Blåsigt" innebär att det är en
märkbart blåsig dag och "stora nederbördsmängder" avser ovanligt
stora mängder jämfört med ett "normalt" oväder. "Mycket stora mängder"
eller "mycket blåsigt" kan innebära vissa risker för allmänheten att vistas
utomhus samt viss risk för skador på byggnader och natur till följd av vädret.
I nuläget finns heller inga planer på att ange risk för nederbörd i procent.
I stället kan vi ibland använda uttryck som "troligen" (över 50 procent),
"möjligen"/"eventuellt" och "risk för" (under 50 procent).
Varför kan inte webbplatsen presentera en tvåveckorsprognos i stället?
Av flera anledningar. Dels är det svårt att hålla en hög prognossäkerhet den andra veckan,dels innebär det nästan dubbelt så mycket arbete och dels har vi begränsad tillgång till
datauppgifter. Därför har vi valt att endast erbjuda prognos för en vecka samt ibland utsikter
för ytterligare några dagar.
När det står "lokala regnskurar" i prognosen kommer det sällan en droppe regn. Varför?
Lokala regnskurar innebär att vissa platser kan få regnskurar medan andra helt kan klara sig undan.Det går inte att förutspå exakt vilka platser som får del av dessa regnskurar, men normalt sett
klarar sig kustbandet och skärgården bättre från lokala regnskurar, medan inlandet klarar sig
bättre från lokala snöbyar.
3. Väderobservationerna på webbplatsen
Varifrån kommer väderobservationerna på webbplatsen?
Enbart från våra "gratisannonsörer".Kan ni inte ta med andra orter/platser?
Nej, tyvärr. Ibland det bara finns ett visst antal orter/platser tillgängliga från "annonsören".I vissa fall kan vi behöva göra ett urval. När vi bara kan använda en ort blir det ofta Stockholm.
Dels för att det ofta är lättare att hitta uppgifter om Stockholm och dels för att det är en känd ort.
När det är möjligt är däremot geografisk spridning att föredra.
Varför stämmer inte observationsplatsen med platsen som anges i rubriken
och varför kan observationsplatsen skifta från en dag till en annan?
Vi tror att det kan bero på att en ordinarie väderstation inte är tillgängligeller fullt fungerande för stunden och att en annan närbelägen väderstation därför får
"vikariera". Men det är som sagt inget som vi kan påverka. Detta gällde främst en tidigare annonsör.
Var hamnar jag om jag klickar på en banner eller liknande?
Hos annonsören, om inget annat framgår. Där kan du ofta få detaljerad informationoch ta del av deras lokala väderprognoser. Observera dock att vi inte har något att
göra med det som finns på annonsörens webbsidor eller tillgängligheten där.
4. Webbkamerabilderna på webbplatsen
Varför finns inte någon webbkamera-bild från observationsplatsen?
Ibland hittar vi ingen webbkamera som är belägen precisvid observationsplatsen. Då kan vi om möjligt använda en
webbkamera i närheten. Detta framgår av "bildmärkningen",
som du ser om du för muspekaren över bilden.
Jag vet att det finns en webbkamera på en av
observationsplatserna, men varför visar ni inte bilder från den?
Vi är öppna för fler webbkamerabilder, åtminstone om det interedan finns någon för observationsplatsen, och vi letar ständigt efter nya.
Dock ställer vi vanligtvis följande krav på bilden:
|
Varför är inte webbkamera-bilden uppdaterad?
Webbkamerorna som tar bilderna ägs av någon annan,så vi kan inte ge något säkert svar på det.
Förmodligen är det bara ett tillfälligt fel. Förhoppningsvis är det åtgärdat nästa gång
du besöker oss. Har en bild försvunnit eller blivit fryst en längre tid kan det bero på
att webbkameran inte längre används. Vi brukar ta bort eller ersätta sådana i mån av tid.
Tänk dock på att resurserna är begränsade och att det inte är det vi prioriterar främst.
Varför har en webbkamerabild tagits bort eller ersatts?
Bilder som av olika anledningar inte längre uppdateras regelbundeteller inte längre uppfyller våra krav (se två tidigare) brukar
plockas bort med tiden. Vi letar ständigt efter ersättningsbilder,
men kan inte garantera att vi hittar någon som visar samma område.
Varför försvinner vissa webbkamera-bilder mycket snabbare än andra?
Några av kamerorna är temporärt uppsatta för att fånga något specifiktsom händer på platsen. Andra är bara i funktion under en viss säsong.
Förhoppningen är att kamerabilder ska vara fungerande åtminstone några veckor,
men det är bara leverantören som vet säkert hur länge bilder kommer att levereras.
Varför är inte webbkamerabilderna större?
För att bilderna ska få plats på sidan, inte slöa ned sidladdningar ochha en ganska enhetlig storlek, så kan bilderna ibland förminskas skalenligt.
Klickar du på en webbkamerabild kan du ofta se den i större storlek.
Varför syns inte webbkamerabilden alls?
Den kanske inte lästes in korrekt när du besökte oss.Testa om den visas när du högerklickar med musen på platsen för bilden
och väljer "visa bild" eller liknande i menyn, alternativt laddar om hela sidan.
Annars är det förmodligen ett fel hos leverantören.
Varför visas bara delar av webbkamerabilden?
Förmodligen lästes den inte in korrekt när du besökte oss.Uppdatera sidan i din webbläsare (vanligen F5-knappen),
så kanske det rättar till sig.
5. Satellit- och radarbilderna på webbplatsen
Vad visar satellit- och radarbilderna?
De visar molnighet, nederbörd och blixtnedslag. Det är främstdata från satelliter och väderradar som ligger till grund för bilderna.
Det står en kortare förklaring intill varje satellit- och radarbild.
När nederbörden breder ut sig på radarbilder är ofta fråga om ihållande nederbörd, exempelvis
i samband med lågtryckssystem. När nederbörden visas som prickar eller fläckar är det
fråga om skurar eller snöbyar.
Varför är nederbörden markerad med olika färger som blått, rött och lila?
Leverantörerna kan ha olika färgkodning. Vanligt är att blå färg symboliserar lättarenederbörd och röd/lila färg symboliserar kraftigare nederbörd. Om det finns olika
nyanser av en färg brukar den mörkaste syfta på kraftigare nederbörd än ljusare.
En radarbild verkar inte vara uppdaterad. Varför?
Det kan bero på att webbläsaren missade att läsa in den uppdaterade bilden.Testa att uppdatera webbsidan (vanligen F5-knappen).
Om det inte hjälper, återvänd senare.
Det faller nederbörd, men varför syns det inte på radarbilden?
Det kan bero på att nederbördsintensiteten är för lätt för att registreras.Det kan också bero på att nederbörden är väldigt lokal och därför inte syns
på radarbilden. I annat fall kan det vara fel på radarbilden.
Varför visar radarbilden nederbörd fastän det är uppehållsväder?
Falskekon kan förekomma. Radarn kan exempelvis tolka dimma som lätt nederbörd.Varför visar satellitbilden moln fastän himlen är molnfri?
Det är särskilt vanligt på vintern. Satelliterna harsvårt att skilja på markens snötäcke och moln.
6. Vattentemperatur på webbplatsen
Hur mäts vattentemperaturen?
Vanligen görs beräkningar med hjälp av satelliter och uppdateras regelbundet.En metod som gör det möjligt att uppskatta vattentemperaturen i alla världens hav.
På badplatser görs även manuella mätningar. Om du själv mäter vattentemperatur behöver
du en vattentålig termometer eller en termometer med vattentålig sensor (se även nästa avsnitt).
Varför stämmer inte temperaturen med mina/andras mätningar?
En beräkning bör endast ses som en uppskattning. Observera att det är fråga omhavstemperaturer. Mindre insjöar och pooler värms upp snabbare och är oftast varmare,
trots att det kan vara samma lufttemperatur. En kortfattad regel när du mäter vattentemperatur
är att utföra mätningen på en meters djup, eftersom ytan kan vara soluppvärmd. Undvik att ha
kroppen eller handen på eller vid sensorn. En metod är att sätta en tyngd på termometern och
fästa en lina i den så att den kan sänkas ned i vattnet. Vänta också tills värdet stabiliserar sig.
7. Övriga frågor om webbplatsen
Varför går det inte att komma in på webbplatsen?
Om du inte kommer in på webbplatsen eller hamnar på en annan webbplatsså kontrollera först och främst din internetanslutning och att du skrivit
rätt adress. Om din webbläsare visar en sida som talar om osäker webbplats
beror det på att webbplatsen använder "http" istället för "https" i webbadressen.
Att säkerheten är sämre om du exempelvis skulle skicka in uppgifter via webbplatsen.
För att komma vidare behöver du leta efter en liten länk på sidan som heter något
i stil med "fortsätt ändå". Den kan vara att du måste klicka på "Avancerat" eller
liknande först. Det här valet bör du bara göra när du känner till och litar på en webbplats.
Om felet inte ligger hos dig så beror det med största säkerhet
på någon av våra leverantörer. Vi har ingen kontroll över det och kan bara
beklaga i så fall. Förhoppningsvis är det bara tillfälligt, så försök senare igen.
Det händer att vi tvingas byta webbadress. Vi försöker alltid att informera
på webbplatsen flera dagar före en sådan ändring, men kan inte garantera att
det är möjligt eller att det når ut till alla. Fungerar inte den vanliga adressen,
testa att googla efter oss. Glöm inte att uppdatera bokmärken och länkar om
adressen är permanent ändrad.
Jag har svårt att läsa det finstilta. Går det att förstora texten?
Ja, du kan förstora all text. Tänk dock på att det kan påverka utseendet på webbplatsen.Om du använder Firefox, Edge eller Chrome ska du leta efter "Zoom" eller "Zooma"
i huvudmenyn. I moderna webbläsare markeras huvudmenyn vanligen med tre punkter
i webbläsarens övre högra hörn.
Om du använder äldre Internet Explorer klickar du på förstoringsglaset
i nedre högra hörnet på webbläsaren eller så väljer du något i stil med:
Visa -> Textstorlek -> Större/störst i huvudmenyn.
Glöm inte att återställa dina ändringar om de är tillfälliga.
Varför tar vädersidan så lång tid att ladda? Kan jag avbryta?
Beroende vad du har för internetuppkoppling, webbläsare etc tar den olika lång tidatt öppna. Många bilder och script gör att det tar viss tid att öppna webbsidan.
Du bör inte avbryta sidladdningen eftersom det kan medföra att vissa
bilder eller delar av webbsidan inte visas korrekt. Det finns en förhoppning
om att göra om webbplatsen i framtiden så att den blir smidigare. Om den står
och laddar oskäligt länge kan något ha gått fel någonstans. Då kan du testa att
uppdatera sidan eller besöka den senare.
Varför ser webbplatsen ut så här? Blir det ändring?
Eftersom webbplatsen har flera år på nacken är den designad för dåtidensbildskärmar. Datorskärmar har blivit större och mer högupplösta,
vilket kan medföra att webbplatsen ibland ser underlig ut layoutmässigt.
Samtidigt kan det innebära att den ser bättre ut i mobila enheter
med mindre skärmar, trots att den egentligen inte är utformad för det.
Fel i programmeringen som är svåra att upptäcka kan också påverka utseendet.
Den programmeras helt för hand och det medför ett jättejobb att
göra om webbplatsen. Eftersom webbplatsen vuxit innehållsmässigt
och väntas växa ytterligare kan det bli nödvändigt att bygga ut
webbplatsen i framtiden, men någon tidsplan finns inte.
I nuläget prioriteras uppdateringar högre än vidareutveckling.
Vilka nyheter planeras? Kommer nuvarande funktioner att försvinna?
Tanken är praktiskt taget alla funktioner och länkar ska finnas kvar.Vissa gamla funktioner kan flyttas eller utvecklas tekniskt för att leva upp
till nutidens funktionalitet och utssende. En tanke är att det ska bli lättare
att hitta rätt på webbplatsen. Planen är att fortsätta utveckla webbplatsen
i samma riktning. Att det ska tillkomma funktioner och länkar som förenar
nytta och nöje. Väder behöver inte vara stelt, allvaligt och tråkigt.
Inte heller vill vi tala om vad du som besökare ska tycka om, utan ge dig
möjlighet att upptäcka och hitta något som intresserar just dig. Mer interakvitet
för besökare. Det finns en vilja att utöka den geografiska täckningen, så att den
som inte bor i östra Svealand eller reser dit ska kunna få ut mer.
Vi vill fortsätta att ta in annat än bara sånt som man förväntar sig att finna
på en vädersajt, men som ändå anknyter till väder och kan vara av intresse
för väderintresserade eller allmänheten i stort. När vi tar bort funktioner är
det oftast för att de inte längre fungerar, för att vi har hittat ersättningar
eller för att vi tycker att funktionen håller för låg standard eller ger ett
missvisande intryck.
Varför ser den här hjälpsidan ut att vara från början av 90-talet?
Det är enbart för att det gick snabbt att skapa den så.En hjälpsida är dock bättre än ingen hjälpsida alls.
Hur gör jag om jag vill besöka webbplatsen igen
utan att behöva skriva in adressen?
När du befinner dig på startsidan kan du lägga tillett bokmärke, vanligtvis genom att hålla ned [ctrl] + [D].
Du kan även ange
http://vader.medianewsonline.com som din personliga startsida på internet.Vanligen går du då via "Inställningar" eller "Internetalternativ" i webbläsarens huvudmeny.
Kan jag länka till webbplatsen från min hemsida eller blogg?
Det går utmärkt. Om du vill kan du kopieraoch klistra in följande html-kod på din hemsida:
<a href="http://vader.medianewsonline.com">Väder från vader.medianewsonline.com</a>Får jag använda text, bilder och annat från webbplatsen på min hemsida eller blogg?
Nej. Däremot kan du länka till oss (se ovan). Sådant somlevereras till oss från andra äger vi inte rättigheterna till.
Kan jag beställa prognoser eller bidra med något till sidan?
Vi uppskattar intresset, men tyvärr är det inte möjligt för närvarande.Finns det något nyhetsbrev?
Nej. För närvarande finns ingen skriftlig nyhetsuppdatering, men webbplatsen är underständig utveckling, så titta tillbaka och se om det hänt något nytt sedan sist.
Går det att komma i kontakt med ansvariga för webbplatsen?
Tyvärr inte. På grund av risken för spam har vi ingen e-postadress.Och tyvärr är det svårt att hinna med att uppdatera via andra kanaler.
8. Allmänt om väder
Vad är en datamodell?
Det är en datorgjord karta med väderdata som liggertill grund för väderkartor och väderprognoser.
Ser datamodellerna ut som väderkartor på tv och tidningar?
Nej, datamodellerna använder sig av ofta av färgkoder och linjeristället för vädersymboler. Dessutom används flera datamodeller
för att kunna sammanställa en fullständig prognos, då en datamodell
kan visa nederbördsmängd, en annan molntäcke och vindar, en tredje
temperaturer osv. Datamodeller ligger även till grund för de väderkartor
som syns på tv och i tidningar.
Varför skiljer sig olika väderkartor från varandra fastän
de förmodligen bygger på datamodeller allihopa?
Det finns massvis med superdatorer som kommer fram till olikaslutresultat. Det är sedan upp till meteorologen att avgöra
vilka datamodeller som känns tillförlitligast och vilka
slutsatser denne kan dra av dem.
En annan faktor är tidsaspekten. Nya datamodeller presenteras
flera gånger om dagen. Många gånger är skillnaderna obetydliga,
men ibland kan en datamodell från exempelvis lunchtid ge en annan
prognosbild än den från morgonen. En väderprognos för morgondagen
som visas samtidigt i olika medier eller tv-kanaler kan alltså vara
olika färska. När det gäller väderprognoser i tidningar medför ofta
presstopp att prognosen är minst en dag gammal fastän tidningen är
dagsfärsk. Prognoser i papperstidningar kan heller inte uppdateras förrän
det trycks en ny tidning. Det kan ibland medföra missvisande prognoser.
Varför stämmer inte prognoserna ibland?
En vanlig orsak till att väderprognoser inte slår in är attväderutvecklingen sker snabbare/långsammare än beräknat.
Dimma, åska och lokala regnskurar är bland det svåraste att förutbestämma.
Jag är intresserad av meteorologi (väderläran).
Hur kan jag lära mig mer?
Läs böcker om meteorologi (du kan låna gratis på bibliotek),sök efter vädersidor på Internet och gör egna observationer.
Meteorologi är ett omfattande ämne och du gör klokt i att
fördjupa dig i de delar som intresserar dig mest.
Vilka mätinstrument ska jag satsa på? Måste jag köpa de dyraste?
Fråga dig vilka behov du har, vilka förutsättningar du har och hur mycketpengar du kan tänka dig att lägga ut.
Varför vill du ha mätinstrument? För att du har användning av dem eller
bara för att det är kul? Har du tillgång till internet har du även
tillgång till mätresultat från platser i hela världen. Dock kanske du känner
att den inte är tillräckligt lokal. Vill du exempelvis kunna lagra mätvärden i din
dator eller offentliggöra alla mätvärden på internet bör du satsa på mätinstrument
som är kompatibel med dator och internet.
Bor du exempelvis mitt i en tät skog eller i lägenhet kan det vara omöjligt att
installera en vindmätare eller nederbördsmätare då dessa kräver en öppen plats
alternativt fri sikt uppåt för att ge korrekta mätvärden.
Om du vill ha flera mätinstrument utan att det blir dyrt kan du satsa på
en väderstation. Ordet "väderstation" har blivit trendigt bland försäljare
och tillverkare. Men ta reda på exakt vilka funktioner väderstationen har.
Somliga innehåller enbart en termometer med några funktioner, medan andra
innehåller mätutrustning som mäter temperatur, nederbörd, vind, lufttryck,
luftfuktighet, UV-strålning osv.
Vilken utbildning ska jag välja för att bli meteorolog?
Naturvetenskaplig. Annars kan du alltid bli hobbymeteorolog.Vad krävs för att bli en duktig prognosmakare?
Ett brinnande intresse, kunskap, tillgång till bra källor och erfarenhet.Hur mäter man temperatur?
Ibland hör man någon säga att det är 48 grader i solen.Meteorologer mäter dock alltid temperaturen i skuggan.
Din temperaturgivare ska helst placeras på nordsidan av
huset och gärna en bit ifrån huset och marken för att inte
påverkas av uppvärmningen. Professionella meteorologer har
termometrarna placerade i en specialbyggd låda som släpper
igenom luft men skyddar mot sol och nederbörd.
Hur mäter man snödjup?
Vanligtvis används en tumstock eller vattentålig mätsticka.Några vanliga meteorologiska misstag är att man antingen mäter
snödjupet i högsta snödrivan, i en sluttning eller att man enbart
gör en mätning vid varje mättillfälle.
För att en snödjupsmätning ska anses som officiell rent
meteorologiskt ska underlaget vara plant och minst fem mätningar
ska göras åt gången. Medelvärdet av dessa mätningar utgör det
slutliga snödjupet.
Hur kan en barometer/väderstation veta vad det är eller blir för väder?
Det gör den inte. Ibland missuppfattas ordet väderstation, då det bådekan syfta på ett instrument som gör aktuella mätningar och ett som gör
prognoser (förutspår kommande väder).
Väderstationer brukar visa prognoser med väderikon och baseras på
lufttrycksförändringar. En vanlig missuppfattning är att symbolen visar
vad det är för väder, men det den gör är att den visar tendenser för
flera timmar framåt. Stigande lufttryck innebär ofta en förbättring
i väderläget och tvärtom. Visar väderstationen "regn" innebär det inte
nödvändigtvis att det väntas regn, utan bara att lufttrycket faller och
att det aktuella väderläget riskerar förändras åt det ostadigare hållet,
även om det i praktiken kanske bara innebär en molnighetsökning eller
tilltagande vindar. Högtryck innebär inte per automatik vackert väder
och lågtryck innebär inte per automatik nederbörd. Barometern och
väderstationen är alltså bättre på att utläsa tendenser i vädret
snarare än producera exakta prognoser. Dessa väderstationer fungerar
bäst vid havsnivå. På högre höjder kan de vara mycket missvisande.
Några intressanta väderfakta för Östra Svealand?
Högsta uppmätta temperatur, 38 grader, hade Ultuna i Uppland 9/7 1933.Det är också tangerat svenskt värmerekord.
Augusti 2002 hade delar av Stockholmsområdet uppehållsväder hela månaden.
Alltså 31 dygn i sträck. Från början av maj till början av juni 2018 var
det uppehåll i en stor del av Sverige och dessutom varmt för årstiden.
Svenskt rekord är dock 65 dygn i sträck utan nederbörd.
Enligt statistiken åskar det normalt sett 6-12 dagar/år i östra Svealand,
främst i juli månad. Vid Nyköping åskar det däremot främst i augusti.
Om du tycker att det regnar ovanligt kraftigt bör du veta att Skansen
i Stockholm fick hela 18 mm (normal veckonederbörd) regn på bara 5 min
en julidag 1937 eller att Farsta fick 3,2 mm på bara en min en julidag 1977.
Har du med dig paraply?
När och var är det bäst att semestra på sommaren?
För det första finns det ingen säkerhet när det handlar om väder.Man kan ta hjälp av statistik och på så sätt kanske öka sina chanser
till en bra semester, men inte heller statistiken är pålitlig när det
kommer till att blicka framåt. I östra Svealand är det statistikt sett soligast
i juni. Vad du också bör ha i åtanke och som man med säkerhet kan konstatera
är att dagarna kring midsommar är den tiden på året då dagarna är som längst.
Varmast i luften är det statistiskt sett i juli och augusti.
Blötast är det också oftast i juli och augusti enligt statistiken.
Vill du ha varmt i vattnet är det slutet av sommaren, augusti,
du ska satsa på enligt statistiken. Vanligtvis är det något
svalare i luften och vattnet i kustbandet och i skärgården,
medan det är något varmare i inlandet och mindre insjöar än i havet.
Samtidigt brukar lokala regnskurar på sommaren oftast falla i inlandet.
Kan junivädret säga något om julivädret, julivädret om
augustivädret? Egentligen inte. Ibland kan vädret plötsligt
slå om efter en lång period av ensidigt väder, men det händer
också att vädret låser sig. Det sistnämnda kan resultera i en
extremsommar och ibland stora lokala avvikelser i Sverige.
9. Förklaring till vanliga väderuttryck
Kan du förklara vad de olika uttrycken innebär?
|
Enkelt och kortfattat kan jag beskriva det så här: Övervägande soligt/klart innebär att det är mest soligt/klart. Klart till halvklart innebär att solen eller klar himmel dominerar, men att lätta moln kan förekomma på himlen. Växlande/varierande molnighet innebär att moln förekommer på himlen som tidvis kan skymma solen. Varierad molnighet innebär att det kan vara molnigare på vissa platser och soligare/klarare på andra. Halvklart till mulet innebär att molnen dominerar, men att solen kan kika fram eller skina igenom molnen. Regnskurar/snöbyar innebär att det tillfälligt eller periodvis regnar eller snöar, ofta sporadiskt. Däremot kan det ändå komma rikliga nederbördsmängder. Tidvis regn/snöfall innebär att det tillfälligt eller periodvis regnar eller snöar, mer ihållande än ovanstående men inte nödvändigtvis rikligare. Duggregn innebär att det regnar små droppar, men kan ändå vara intensivt. Varmt/milt innebär att lufttemperaturen är högre än normalt för årstiden. Kallt/svalt innebär att lufttemperaturen är lägre än normalt för årstiden. Varmare innebär att det blir varmare än föregående dygn/vecka etc. Kallare innebär att det blir kallare än föregående dygn/vecka etc. |
Normala dagstemperaturer i Stockholm (källa: weather-stats.com):
Senast uppdaterad: 23 januari 2025.
(c) Copyright, vader.medianewsonline.com
Reservation för eventuella felaktigheter och att vägledande råd kan vara inaktuella.